fröken Åhman

När vi imorse kikade ut genom fönstret låg dimman tätt mellan husen. Minus 17 sa termometern och den för dagen inplanerade 9 kilometersturen upp till Låktatjåkka fjällstation (kika på kartan!) kändes mycket snabbt inte lika frestande som den känts igår. När vi ändå gick upp till skidshoppen för att hämta ut turskidor och möta upp med Jonas kollega Åsa och hennes hund Anuki, fick vi snart höra att det uppe på berget var klarblått och sol. Och mycket riktigt; efter att ca en halvtimme senare tagit liften upp, möttes vi av det finast möjligt tänkbara väder; tio grader varmare och en fantastisk utsikt! Det var den såkallade inversionen som uppenbarat sig - ett lock av moln som håller den kalla luften kvar i dalen medans det är finväder uppe på toppen.

I behagligt tempo gick vi alltså i riktning toppstugan och efter ca två timmar hade vi nått vårt mål. Åt både soppa och våffla och återhämtade oss efter ansträngningen... mysigt! Satt oss ute i solen en stund och sedan blev det stakande/hasande/plogande tillbaka till good old Björkis.

Måste säga att jag är utomordentligt nöjd med dagen! Så här ska jag alltid ha det när jag blir stor!