fröken Åhman

Vilken dag!!! Igår var lugnt bland de bästa dagarna här nere i Österrike! Bella och jag kom hem igår kväll vid sjutiden helt uppspelta och grymt nöjda med var vi upplevt under dagen. Helt perfekt sista helg på utlandsterminen!

Florian (den slumrande filuren på bilden nedan) som också pluggar på FH, frågade oss här om kvällen om vi ville följa med och segla någon dag. Sånt tackar man självklart inte nej till!

Hur som helst var det Bella jag, Florian och hans två vänner Karsten och båtägaren Stefan som gav oss ut på en utflykt på Bodensee. Det tål att upprepas: VILKEN DAG! Solsken, turkost vatten... trevligt sällskap. Hur härligt som helst! Bella och jag utbytte vid ett flertal tillfällen nöjda leenden…

Åkte till Wasserburg och åt en glass och sedan vidare till en bukt där vi hoppade i och badade. Satt och torkade i solen med ett glas vin och tittade på utsikten.

På kvällen var det avskedsfest vilket var mycket trevligt. Hade jättekul men på nått sätt var det en väldigt konstig kväll… som en dröm, alla betedde sig underligt. Kanske för att vi visste att det skulle bli sista gången vi skulle se många av personerna?

Hur som helst så ska Bella och jag lära oss att segla nästa sommar. Så är det! ;)

 

Usch, alltid denna sol. Varmt och eländigt. Inga kläder är luftiga nog! Och kvavt! Fy tusan! Inte kan man ge sig ut på sina löparrundor utan att få svindel och behöva springa runt som en blind jag vet inte vad, för man har sol och svett i ögonen.

…eller, så kan man ju se det som att; sitta på stan och äta en stor glassbägare, skvallra lite och se allmänt schtekig ut med ett par solbrillor på näsan.

 

Imorron blir det sol och bad i Bodensee! Sweeeet! Men just nu, svider det i alla fall i ögonen.

 

(Skaffa sig ett svettband kanske?)

Det finns ju de här typiska turistställena man bara måste åka till när man väl är här nere. Ett av dessa är slott ”Neuschwanstein” i Bayern. DIT åkte vi i söndags för att kika på vad det kan vara för ställe.

Två slott, två guidade turer och massa amerikanska och asiatiska turister. Men rätt imponerande var det allt; annorlunda från alla andra tusentals slott och borgar man har gått och tittat på.  Ena slottet var föräldrar huset och det andra längre upp byggt av sonen som sedan dog på ett mysteriöst sätt nere vid sjön tillsammans med sin doktor. Han var sinnessjuk och hade bland annat ett rum som såg ut som en droppstensgrotta. Huh? Konstigt!

Nåja, hur som så var det ”The Fox” i vår klass som mycket länge tyckt att vi borde ge oss iväg på en utflykt, så till slut gjorde vi det; roadtrip-trion (caro, bells och jag) och alltså vår fjärde turistkamrat Räven.



Idag har vi sista lektionen här nere. Känns lite konstigt! Sen på tisdag om precis en vecka kommer som sagt mor far och bror och hämtar upp mig. De har varit i Mauritius i lite mer än en vecka och kom hem i söndags. Jag är INTE ALLS AVUNDSJUK.

NU har jag skickat in den sista kursutvärderingen och gjort klart den sista skriftliga uppgiften till Management kursen. Det betyder: utlandstermin praktiskt taget avslutat! Ojoj!

Igår utmanade vi (lag Sverige) våra tyska motståndare på en runda minigolf. Självklart var vi överlägsna och slog dem med lätthet! Dessutom fick vi halva priset för att spela, genom att stå och flörta med gubben i kassan som bara svenska flickor kan göra. Klockers!

Sen satt vi oss på torget och inmundigade ett glas vin… som sedan skulle sluta med att bli fyra. Ett och annat bekant ansikte passerade och rätt som det var fick lag Sverige sällskap av 15 pers till! Trevligt trevligt. Slutade kvällen med en Döner kebab och ”Svennebanan” med Promoe i ett bil garage som två av våra Österrikiska Fachhochschule kamrater stolt ville spela upp för oss. Roligt!

Vi var på "medeltidsmarknad" här om dagen... här är resultatet därifrån.




hoppas ni får en bra dag! jag ska försöka fördriva tiden så gott det går! 14 dagar tills mor och far och lillebror kommer och hämtar upp mig :)

Glad midsommar på er alla där hemma!

Ja, trots att vi inte är i Sverige hindrar det inte Dornbirns svenska representanter att fira ändå! Med sill och köttbullar och annat gott visade vi igår kväll våra tyska vänner hur det går till en dag som denna! Eftersom vi viste att det skulle störtregna idag hade vi alltså våran midsommar picknick igår istället!

Efter maten och lagom till glass och jordgubbar demonstrerade även Bella och jag hur man dansar kring midsommarstången… i vårat fall ett träd. Våra tyska vänner dokumenterade stenhårt med både bilder och film. Få se om det dyker upp nånstans härnäst! Roligt var det i alla fall!

På kvällen igår blev det förresten lite grillning nere vid ån här nedanför där vi bor. I stort sett hela klassen var där - mycket trevligt och varmt och skönt ända fram till 10 tiden på kvällen… :) Bells och jag delade givetvis på en flaska "Servus!" - man måste ju passa på medans man fortfarande är här!

 

"Snurre & Thylle" (eller... Wolfgang och Bella) chillar i solen.

Redan innan jag åkte till Sverige har jag gått och grämt mig för en presentation i Management vi skulle ha igår. Presentationen handlade om konfliktmanagement och skulle hålla på i 20 minuter.

Då mina gruppkamrater inte fick reda på att jag var i deras grupp förrän de redan hade gjort klart PowerPoint presentationen fick jag i uppdrag att skriva ett ”thesen-papier”. När sedan frågan ställdes om det fanns någon frivillig att presentera sa jag lite utan att tänka att jag kan ju göra det! Hm. Jag och en annan delar alltså på presentationen.

Ju närmre det hela kommer märker jag att, shit, här ska jag stå och prata inför 50 modersmåls tyskar/österrikare. Nervöst! Läraren vet mycket väl att Bells och jag är från Sverige och ser till en början mycket förvånad ut när jag reser mig upp och ställer mig framme i klassrummet när det blir vår grupps tur. ”Du får prata på engelska om du inte vet nått ord!” säger han och vänder sig mot resten av klassen och säger att det här är väl imponerande att en av våra ”incomings” tar sig modet att göra det här. Helt spontant bryter en rungande applåd ut – innan jag ens gjort nått! Lite genant, men hur mycket bättre gick det inte när man sedan började prata och mötte folks uppmuntrande blickar och leenden… sånt känns riktigt bra! Efteråt fick jag klappar på axeln och höra hur bra jag skött mig…!

Det är ju inte det att jag inte tycker om att prata inför folk, jag brukar tycka det är helt ok. I alla fall på svenska och engelska, men när det kommer till tyska smalnar ens spelrum att improvisera lite. Visst att jag pratar språket bra – om jag får berätta om mig själv och ha en vardaglig konversation. Men när det kommer till att prata lite mer ”seriöst” med lite mer avancerade ord, blir det genast mycket svårt.

Egentligen hade jag ju velat slippa att hålla presentationen på tyska, men tänk vilken bra upplevelse jag fick där! i sådana situationer uppskattar folk bara att man tar sig modet och gör något. Jag fick en chans att öva på min tyska och att sätta min nervositet på prov. Sånt här är nyttigt tror jag. Tänk vad enkelt det blir nästa gång när jag får prata på svenska!

Ni vet alla med stor säkerhet att jag var i Sverige förra veckan. Kom hem igår kväll och var helt slut efter en lång resa med flyg och tåg. Egentligen borde jag ha gjort små deltidsrapporter eftersom det hänt så mycket och för att jag har varit runt och farit lite på olika ställen men det får bli en allt-omfattande reflektion nu istället.

Måste nästan börja med att säga at jag gärna hade stannat kvar där uppe när jag ändå var där… det är väldigt konstigt att vara här igen och egentligen rätt onödigt då vi nästan inte har nått kvar lektionsmässigt efter den här veckan! Var verkligen jätte trevligt att träffa släkt och bekanta igen… känns som att det blir alldeles för sällan på sistone! Måste bli ändring på det..!! grillat och ätit massa gott hela veckan naturligtvis. Bara haft det gott mest hela tiden. Inte alls tokigt. Hunnit strosa lite i Norrköping, spendera ett par tok-mysiga dagar i en stuga på en ö i St. Anna med Jonas, bli bjuden på trevlig middag i Katrineholm och gå på lite shopping med mor och far i Stockholm.

Vet inte alls hur jag ska sammanfatta veckan mer än med en blandning av känslor av glädje och varmhet!! Längtar faktiskt riktigt ordentligt tills om tre veckor tills när man åker hem igen. Så enkelt är det. Det tåls att upprepa: borta bra med hemma bäst!

 

Igår hade lillebror utspring! Det måste ha varit en grym upplevelse för han var väldigt uppspelt när han berättade om sin dag igår eftermiddag när vi web-camade på msn. Hade varit så kul att vara där och titta på eftersom jag ju själv inte fick en klassisk student när vi bodde i tyskland… nåja, jag kommer ju upp till helgens familjefirande i alla fall! Jag längtar verkligen, nu är det bara 3 dagar kvar tills jag åker. Puhäh – då tiden gått supersnabbt innan tycks den krypa fram nu istället.

Igår var det soligt väder så Bella och jag låg ute vid ”Dornbirner Aach” (floden som går genom byn) och solade våra arma små kroppar. Finfint med sol, så planen såg likartad ut för dagen men nu är det moln så då får det bli nått annat.

Igår förresten var vi bjudna på födelsedagskalas hos två trettiplus-årigt födelsedagsbarn – den ena går i våran klass och den andre är hans polare. Vi trodde det skulle vara fler folk där men visar sig att Caro, Bells och jag var de ända gästerna… Gulp! I bilen hem konstaterade vi att det hela var lite konstigt och aningen tragiskt att de ända som var ”snälla nog” att komma på deras inbjudan var tre utbytesstudenter… hm… stackarna…

 

 Efter att igår ha låtit lägenheten gå igenom en som alltid mycket välbehövlig städning gav vi oss igår väg på en utflykt till Zürich i Schweiz. Caro har sin vän Maria på besök som såklart vill åka ut och se så mycket som möjligt och då jag och Bells inte heller varit i Zürich än tog vi tillfället i akt att hänga på.

Staden är hur fin som helst med strandpromenad, gamla små gränder med uteserveringar och fik och säkerligen riktigt bra shopping. Vädret var kanon och vi satt ett bra tag på bänkar nerevid vattnet och kikade ut över vattnet. Åt lunch på en libanesisk restaurant – gott och annorlunda – kul att äta nått lite annat! Kanske leta reda på lite recept och koka ihop nått liknande själv någon gång.

Då man i Schweiz betalar med franc, märkte man för första gången hur smidig euron faktiskt är. Schweiz ligger ett stenkast från Dornbirn, och att då åka dit på en dagsutflykt blir mycket bökigare när man måste tänka på att växla pengar också. Därför; alla länder borde ha euro – så enkelt är det!

Inte för att jag vill erkänna mig själv svag och mesig… men nog ska det allt bli skönt att ge efter lite för hemlängtan och flyga till Svealike för några dagar nästa vecka (5 Juni). Hur bra vi än har det här nere så, näe, man blir mätt på det också.

Vi har ju en kurs som kallas ”ceative ways of generating an idea”. Igår var sista lektionen. Till uppgift hade vi att skapa oss en egen Gud… folk var påhittiga att hitta på gudar så som ”god of friendship”, ”god of health” medan jag inte riktigt gjorde en gud som funkar för alla utan mer en som representerar de grejer jag ser upp till eller strävar efter. Här är hon.

 

En stark tjej som glider fram på kunskap och vishet, genom ett lugnt och behagligt liv.

Hon sitter över min säng nu och gör så jag sover gott (har jag bestämt). Frågan är bara vad hon ska heta?

Klockan är strax efter nio på lördagskvällen och äntligen kommer de fyra pizzorna. Vid bordet sitter fyra rätt matta flickor som efter lite problem med boende och annat till slut hittat ett ställe att äta på. Inte många ord har fram tills nu sagts, men efter några tuggor mat och lite vin börjar stämningen äntligen lätta lite.

Efter måltiden skuttar de fyra ut på gatan för att se vad som finns att göra härnäst. Framför dem på Milanos motsvarighet av ”Ågatan” sträcker sig ett långt stråk där barer står vägg i vägg med varandra. Mittemot barerna står bord efter bord med gatuförsäljare. Gatan vimlar av människor och ett sorl av röster och musik omger dem.

”How much?” frågar flickan i vit klänning en av gatuförsäljarna och pekar på ett par hjärtformade solglasögon. ”5 euro! Cheap!” svarar gatuförsäljaren och håller fram en spegel. ”Noono, too much!” får han till svar ”if we buy 4 glasses – 10 euros?”. Det är gatuförsäljaren inte allt förtjust i och hytter med näven efter flickorna som raskt fortsätter till nästa bord där de försöker samma sak.

Vid femte gatuförsäljaren har priset för fyra hjärtformade solglasögon lyckats prutas ner till 12 euro, vilket flickan i vit klänning är mycket nöjd över. Medan hon och flickan från England ivrigt står och provar ringar och glasögon börjar de andra två sakta röra sig bortåt… vad ska man ha ett par hjärtformade glasögon till? tycker de. Den fram tills nu glade gatuförsäljaren ser detta och springer efter dem ”don’t go! You buy sunglasses! 12 euro not much!!!” säger han förtvivlat, varpå de andra två kyligt svarar att "vi vill inte köpa – gå tillbaka till dina kunder där uppe!" Han tittar uppåt men ser till sin förskräckelse att även de andra två försvunnit! Utom sig av ilska skriker han efter dem att komma tillbaka och banne mig betala, nu när han gett dem ett sånt bra pris!

Samtidigt som gatuförsäljaren skrikigt åt de andra två, såg flickan i vit klänning och den Engelska flickan storögd på vad som höll på att hända. Med insikten att de ju egentligen inte heller ville köpa nått sneglar de på varandra, slänger snabbt ifrån sig glasögon och ringar och flyr efter ett ”Spring, fort!!” fältet. Hukande bakom en grupp människor försvinner de bort och gatuförsäljaren står högröd kvar och svär.

Pjuuh! Det var nära ögat, skrattar flickorna en stund senare när de satt sig och beställt in fyra paraplydrinkar. ...Det är nog inte lätt att vara gatuförsäljare när Quatro Stagioni är i farten!

En bättre helg hade man knappt kunnat önska sig! Torsdag till Måndag i Milano med god mat, solsken utan ände, drinkar, glass, shopping och sightseeing. Att både Bella och jag är förkylda nu när vi kommit hem vet vi inte riktigt hur vi ska förklara, men förmodligen är det väl det typiska semester/äntligen slappna av efter mycket stress syndromet.

Fredag eftermiddag anlände även Emmsson med hennes engelska vän Jenny från Berlin. När fyra fina flickor går på stan i Milano kan jag lova att många (många!) kommentarer och blickar slängs efter en… allt från ”quatro stagioni!” till andra lite mindre trevliga saker. Och av någon konstig anledning visste förvånansvärt många att Bella faktiskt kallas för... ”Bella”!

Galet varmt har det varit och man har varit som ett gående vattenfall de senaste dagarna… man ska ju inte klaga när man har fint väder, men herrejösses en sådär 10 grader kallare hade det för behaglighetens skull gärna kunnat vara! Sista kvällen då vi gick ut för att äta var det 34 grader ända fram till 21-22 på kvällen…

Bella och jag räknade dessutom till 24 glasskulor sammanlagt på 4 dagar. Det blir 12 kulor var, varav 8 åts sista dagen då det som sagt var - galet varmt! De kommande veckorna blir det alltså att leva på vatten och knäckebröd… och det inte bara av ”formmässiga” skäl, utan även ekonomiska… för, en schtekar-helg i Milano är inte gratis!


Bella och glass                                         Emma och Jenny uppe i Domkyrkan

Idag efter lektionen satt vi oss i solen på lilla uteserveringen som de har på skolan och drack en öl med klasskamraterna… så skönt att kunna slappna av lite nu när tentorna är skrivna och inte behöva stressa hem och plugga. Fick bekräftat att även de haft en jättekul kväll i lördags och att vi helt klart måste göra om det. Gött!

Dessutom kan vi lämna halvtidsrapport för tentorna att både Bella och jag klarat två av de fyra tentorna. WIIIII!! De andra två resultaten har vi inte fått än… vi väntar med spänning!

Imorron ska vi iväg och titta på någon fotbollsmatch som en i klassen är tränare för… vet inte riktigt, men det blir säkerligen trevligt! Ja, och sen är det torsdag och DÅ bär det av till Milano. SOM vi är värda det… ojoj, och att dessutom träffa Emmsson som flyger ner från Berlin blir inte heller fy skam.