fröken Åhman

 

 Efter att igår ha låtit lägenheten gå igenom en som alltid mycket välbehövlig städning gav vi oss igår väg på en utflykt till Zürich i Schweiz. Caro har sin vän Maria på besök som såklart vill åka ut och se så mycket som möjligt och då jag och Bells inte heller varit i Zürich än tog vi tillfället i akt att hänga på.

Staden är hur fin som helst med strandpromenad, gamla små gränder med uteserveringar och fik och säkerligen riktigt bra shopping. Vädret var kanon och vi satt ett bra tag på bänkar nerevid vattnet och kikade ut över vattnet. Åt lunch på en libanesisk restaurant – gott och annorlunda – kul att äta nått lite annat! Kanske leta reda på lite recept och koka ihop nått liknande själv någon gång.

Då man i Schweiz betalar med franc, märkte man för första gången hur smidig euron faktiskt är. Schweiz ligger ett stenkast från Dornbirn, och att då åka dit på en dagsutflykt blir mycket bökigare när man måste tänka på att växla pengar också. Därför; alla länder borde ha euro – så enkelt är det!

Inte för att jag vill erkänna mig själv svag och mesig… men nog ska det allt bli skönt att ge efter lite för hemlängtan och flyga till Svealike för några dagar nästa vecka (5 Juni). Hur bra vi än har det här nere så, näe, man blir mätt på det också.

Vi har ju en kurs som kallas ”ceative ways of generating an idea”. Igår var sista lektionen. Till uppgift hade vi att skapa oss en egen Gud… folk var påhittiga att hitta på gudar så som ”god of friendship”, ”god of health” medan jag inte riktigt gjorde en gud som funkar för alla utan mer en som representerar de grejer jag ser upp till eller strävar efter. Här är hon.

 

En stark tjej som glider fram på kunskap och vishet, genom ett lugnt och behagligt liv.

Hon sitter över min säng nu och gör så jag sover gott (har jag bestämt). Frågan är bara vad hon ska heta?

Klockan är strax efter nio på lördagskvällen och äntligen kommer de fyra pizzorna. Vid bordet sitter fyra rätt matta flickor som efter lite problem med boende och annat till slut hittat ett ställe att äta på. Inte många ord har fram tills nu sagts, men efter några tuggor mat och lite vin börjar stämningen äntligen lätta lite.

Efter måltiden skuttar de fyra ut på gatan för att se vad som finns att göra härnäst. Framför dem på Milanos motsvarighet av ”Ågatan” sträcker sig ett långt stråk där barer står vägg i vägg med varandra. Mittemot barerna står bord efter bord med gatuförsäljare. Gatan vimlar av människor och ett sorl av röster och musik omger dem.

”How much?” frågar flickan i vit klänning en av gatuförsäljarna och pekar på ett par hjärtformade solglasögon. ”5 euro! Cheap!” svarar gatuförsäljaren och håller fram en spegel. ”Noono, too much!” får han till svar ”if we buy 4 glasses – 10 euros?”. Det är gatuförsäljaren inte allt förtjust i och hytter med näven efter flickorna som raskt fortsätter till nästa bord där de försöker samma sak.

Vid femte gatuförsäljaren har priset för fyra hjärtformade solglasögon lyckats prutas ner till 12 euro, vilket flickan i vit klänning är mycket nöjd över. Medan hon och flickan från England ivrigt står och provar ringar och glasögon börjar de andra två sakta röra sig bortåt… vad ska man ha ett par hjärtformade glasögon till? tycker de. Den fram tills nu glade gatuförsäljaren ser detta och springer efter dem ”don’t go! You buy sunglasses! 12 euro not much!!!” säger han förtvivlat, varpå de andra två kyligt svarar att "vi vill inte köpa – gå tillbaka till dina kunder där uppe!" Han tittar uppåt men ser till sin förskräckelse att även de andra två försvunnit! Utom sig av ilska skriker han efter dem att komma tillbaka och banne mig betala, nu när han gett dem ett sånt bra pris!

Samtidigt som gatuförsäljaren skrikigt åt de andra två, såg flickan i vit klänning och den Engelska flickan storögd på vad som höll på att hända. Med insikten att de ju egentligen inte heller ville köpa nått sneglar de på varandra, slänger snabbt ifrån sig glasögon och ringar och flyr efter ett ”Spring, fort!!” fältet. Hukande bakom en grupp människor försvinner de bort och gatuförsäljaren står högröd kvar och svär.

Pjuuh! Det var nära ögat, skrattar flickorna en stund senare när de satt sig och beställt in fyra paraplydrinkar. ...Det är nog inte lätt att vara gatuförsäljare när Quatro Stagioni är i farten!

En bättre helg hade man knappt kunnat önska sig! Torsdag till Måndag i Milano med god mat, solsken utan ände, drinkar, glass, shopping och sightseeing. Att både Bella och jag är förkylda nu när vi kommit hem vet vi inte riktigt hur vi ska förklara, men förmodligen är det väl det typiska semester/äntligen slappna av efter mycket stress syndromet.

Fredag eftermiddag anlände även Emmsson med hennes engelska vän Jenny från Berlin. När fyra fina flickor går på stan i Milano kan jag lova att många (många!) kommentarer och blickar slängs efter en… allt från ”quatro stagioni!” till andra lite mindre trevliga saker. Och av någon konstig anledning visste förvånansvärt många att Bella faktiskt kallas för... ”Bella”!

Galet varmt har det varit och man har varit som ett gående vattenfall de senaste dagarna… man ska ju inte klaga när man har fint väder, men herrejösses en sådär 10 grader kallare hade det för behaglighetens skull gärna kunnat vara! Sista kvällen då vi gick ut för att äta var det 34 grader ända fram till 21-22 på kvällen…

Bella och jag räknade dessutom till 24 glasskulor sammanlagt på 4 dagar. Det blir 12 kulor var, varav 8 åts sista dagen då det som sagt var - galet varmt! De kommande veckorna blir det alltså att leva på vatten och knäckebröd… och det inte bara av ”formmässiga” skäl, utan även ekonomiska… för, en schtekar-helg i Milano är inte gratis!


Bella och glass                                         Emma och Jenny uppe i Domkyrkan

Idag efter lektionen satt vi oss i solen på lilla uteserveringen som de har på skolan och drack en öl med klasskamraterna… så skönt att kunna slappna av lite nu när tentorna är skrivna och inte behöva stressa hem och plugga. Fick bekräftat att även de haft en jättekul kväll i lördags och att vi helt klart måste göra om det. Gött!

Dessutom kan vi lämna halvtidsrapport för tentorna att både Bella och jag klarat två av de fyra tentorna. WIIIII!! De andra två resultaten har vi inte fått än… vi väntar med spänning!

Imorron ska vi iväg och titta på någon fotbollsmatch som en i klassen är tränare för… vet inte riktigt, men det blir säkerligen trevligt! Ja, och sen är det torsdag och DÅ bär det av till Milano. SOM vi är värda det… ojoj, och att dessutom träffa Emmsson som flyger ner från Berlin blir inte heller fy skam.

PLOPP!! Efter en lång stund av lirkande åker korken äntligen ut. Det är lördagsförmiddag och sista tentan är äntligen skriven. Ett gäng på ca 6 personer står samlad kring hjälten med korkskruv och champagneflaska i andra handen. En månad av dagligen 24 timmars slit vid skrivbordet har äntligen gått till ända. Nog för att det varit mycket att plugga fyra ämnen parallellt, men att dessutom ha gjort allting på tyska är helt klart en prestation för sig. Det här ska firas!

 

Eftermiddagen förlöper behagligt, solen skiner och stämningen är uppsluppen. När kvällen kommer lagas det god mat och är till en början lugn med ett glas rödvin och skvaller… en timme senare är lilla lägenheten fylld – både av glada människor, skratt och musik! Stämningen är på topp och alla har förfärligt roligt!

           

   
Bild 1; tysk och österrikare lär sig sjunga "helan går". 2, Agneta och Annefrid i Abba? 3, Tummen upp för party-skorna! 4, På väg ut.. 5, Du bist zu blöd um aus dem Busch zu winken!! 6, Lolo, Bella och Öl.

Halv tolv bär det av vidare mot ”Mr Jones” där festen fortsätter. Vi dansar, dansar… sjunger, dansar. Såklart spelades det både Abba och Roxette för ”våra vänner från Sverige!” men när klockan lider mot tre är alla trötta. Bellas klackade skor gör ont och vi lunkar hemåt igen… vi är ett sömnigt litet gäng som sitter i köket och väntar på en obligatorisk natt-omelett… när klockan är 5 och alla är mätta är det dock nästintill omöjligt att hålla ögonen öppna och vi bestämmer oss för att nu är det i alla fall läggdags.

Innan jag somnar hör jag hur fåglarna redan har börjat kvittra utanför fönstret… men så länge det inte börjat bli ljust ute är det fortfarande lördag natt. Än behöver man inte tänka på nästa veckas skoluppgifter…

Vädret har bestämt sig för att köra varannan dag sol, varannan dag regn. Idag är det regndag vilket inte är det bästa för piggheten.

Både Bella och jag har konstaterat att man de senaste dagarna varit helt mosig i huvudet efter ändlöst pluggande. Efter idag är hälften av tentorna skrivna. Vi kommer sedan att ha en veckas tid på oss att plugga inför de sista två. Innan vi sätter igång med det tänker vi dock ha pizza och vin kväll. Lite för att fira; lite för att belöna. Det är vi värda!

Under natten har förresten käre Jonas tillsammans med två andra Björkliden säsongare sträck-kört ända ifrån norraste norr ner till Katrineholm respektive Linköping. Senaste rapporten fick jag från Stockholm imorse vid 7 tiden, där de efter 11 timmar stannat för att inmundiga frukost. Man förundras fortfarande över hur långt Sverige är…

(Jag gillar att namnge mina inlägg likadant men att bara sätta ett ”II” efteråt.)

Idag gick nämligen brandalarmet. MITT under middags-matlagningen här i Top 3. Det är Mexikanarna igen suckar vi och går ut för att se vad som står på. (Det bör nämnas att det inte är första gången som brandlarmet gått – en annan gång var kl 6 på morgonen då ”Mexikanarna” kommit tillbaka efter sitt nästintill nattliga festande.)

Alla är måttligt upprörda över det hela och vill mest bara att oljudet ska försvinna och att vi kan dra oss tillbaka igen. Caro kommer ner och tycker att det luktar bränt!! Hm. Går upp, sniffar vid en av dörrarna och – banne mig! Det luktar ju faktist rök.

Efter ett tag glider Vaktmästare in på uppfarten (i taxi) och går irriterat in, stänger av allarmet och låser upp dörren bakom vi tror orsaken finns. Och se där! Vi möts av ett rökmoln och en platta som glömts att stängas av!

TUR att det finns brandlarm konstaterar vi alla.

Sen gick vi tillbaka och fortsatte våran matlagning.

(P.S. ni får ursäkta att jag inte är någe bra på att rapportera på sistone. Men vi har tentor!!! Som börjar imorrn!!! Ahhh!!)